1:29-31 En förklaring till helvetets eldar?

Jesus citerade Jesaja

Läs Jes 1:27-31

Att helvetet i Nya testamentet ibland beskrivs som en eld, känner de flesta till; men vad är bilden av eld ämnad att förmedla? Traditionellt har det förknippats med tortyr, vilket gett upphov till bilden av Gud som tortyrmästare.

Jesus, som faktiskt är den som mest pratar om ett brinnande inferno, uttrycker sig faktiskt med formuleringar som är hämtade från Jesaja. Mark 9:48 är inspirerat av Jes 66:24, som i sin tur verkar vara vara inspirerad av vår text här i kapitel 1. 

Uttorkade ekar

Vår text handlar egentligen om ekar (vissa översättningar föredrar terebint), alltså stora, mäktiga träd som lever nästan hur länge som helst. Jesaja tar upp dem eftersom de på den tiden var förknippade med avgudadyrkan. Vissa platser ansågs mer heliga än andra, och eklundar var sådana. I sin dom över israeliternas trolöshet gentemot Gud, utropar han i 1:29:

Då ska ni få skämmas över de ekar som var er lust

och vanhedras för de lundar som ni har utvalt.

 Men därefter liknar han makthavarna vid just en ekar (terebinter i nuBibeln). 

Ni ska bli som en terebint med vissnade löv,

som en lund utan vatten.

Den mäktige ska bli som fnöske och hans ogärningar som en gnista.

Tillsammans ska de brinna upp i en eld som ingen kan släcka.

Lägg märke till att hela idén om en eld bygger på bilden av en stor, mäktig ek som inte kommer att klara sig om den slutar få vatten, trots att den stått stadigt i generationer. Den kommer att torka ut och brinna upp lika lätt som fnöske om det blir skogsbrand (eller om avgudadyrkarna försöker tända offereldar under den). 

Det finns en grundtema i Bibeln som kritiserar avgudadyrkan för att den dyrkar det skapade istället för skaparen. Många kan hänföras av flerhundraåriga ekar, men glömma bort att det är Gud som skapat dem, och att de är fullständigt beroende av att Gud låter det regna över dem. I ljuset av detta tycks eldsmetaforen i helvetesbeskrivningarna snarare ha sitt ursprung i hur människans skrytbyggen kommer att försvinna "i ett nafs" den dag Gud slutar hålla vårt samhälle vid liv, snarare än att Gud skulle vara sadist.