2:8-20 En kiasm om människans högmod

Jesaja 2, högmod och kiasmer

Efter den hoppingivande visionen i Jes 2:1-5 övergår boken till kritik igen. Visionen sa ju att Jerusalem och judarna var tänkta att bli ett sanningens fyrtorn som skulle rädda världen genom visdomen som Gud hade lagt ner i dem. Men i v 6-7 är det istället judarna som försöker lära sig av hednafolken runtomkring!

Jag vill dock fokusera på verserna 8-20; där har nämligen Jesaja valt att skriva enligt ett speciellt mönster: kiasmen. I nästa inlägg ska jag komma till själva ämnet, som är högmod. Men vi kommer att förstå texten bättre om vi först vet vad en kiasm är. 

2:4 Smida svärd till plogbillar

Plogbillsrörelsen är en fredsrörelse som ägnar sig åt att sabotera vapen. Sitt namn har de tagit från Jes 2:4:

Han ska döma mellan hednafolken

och skipa rätt för många folk.

Då ska de smida sina svärd

till plogbillar

och sina spjut

till vingårdsknivar.

Folk ska inte lyfta svärd mot folk

och inte mer öva för krig.

Kristen pacifism kan man diskutera länge och väl, men just i detta inlägg vill jag bara peka ut ett par saker om texten. 

2:1-5 Världsfred genom bibelstudier

Du kanske inte tänkte att det skulle få några konsekvenser den där gången du skippade bibelstudiet eller när du valde bort att gå bibelskola; men enligt dagens Jesaja-text valde du bort vägen till världsfred. 😲 Fast du läser ju faktiskt den här bloggen, så det får väl vara förlåtet...

1:29-31 En förklaring till helvetets eldar?

Jesus citerade Jesaja

Läs Jes 1:27-31

Att helvetet i Nya testamentet ibland beskrivs som en eld, känner de flesta till; men vad är bilden av eld ämnad att förmedla? Traditionellt har det förknippats med tortyr, vilket gett upphov till bilden av Gud som tortyrmästare.

Jesus, som faktiskt är den som mest pratar om ett brinnande inferno, uttrycker sig faktiskt med formuleringar som är hämtade från Jesaja. Mark 9:48 är inspirerat av Jes 66:24, som i sin tur verkar vara vara inspirerad av vår text här i kapitel 1. 

Uttorkade ekar

Vår text handlar egentligen om ekar (vissa översättningar föredrar terebint), alltså stora, mäktiga träd som lever nästan hur länge som helst. Jesaja tar upp dem eftersom de på den tiden var förknippade med avgudadyrkan. Vissa platser ansågs mer heliga än andra, och eklundar var sådana. I sin dom över israeliternas trolöshet gentemot Gud, utropar han i 1:29:

1:21-23 Empati och Donald Trump

Om Trump-debatten

Jag och flera med mig blev tagna på sängen när nyhetsförmedlarna för fem år sen, och nu även det sista året, rapporterade om vilket stöd Donald Trump hade bland väckelsekristna i USA. Även kristna här i Sverige i väckelselägret tog ställning för honom. Bataljerna på Twitter var våldsamma och böljade fram och tillbaka. Ja, han kanske är lite ful i mun, men han är i alla fall emot abort och för Israel, resonerade vissa. Andra gick så långt att de sa att han var Guds gåva till mänskligheten. 

1:10-20 Mässa för Maffian

Läs Jesaja 1:10-20

Dagens ord: Kult

I detta pandemins år 2021 har det höjts många upprörda röster över att myndigheterna fortfarande inte tillåter fler än åtta personer på gudstjänsterna. Aldrig förr har så många längtat efter påskgudstjänsten som nu. YouTube-gudstjänster och lovsångslistor på Spotify räcker inte, menar man. "Vi vill gå till en riktig kyrka och fira gudstjänst på riktigt."

Det är inte bara kristna som firar gudstjänster. Att samlas för att tillbe sin gud, finns i många religioner. Detta kallas för religionens kult. Genom kulten tillber man Gud.

1:7-10 Sodom och Gomorra och Jesus

Jag blev nyfiken på att studera Jesaja, när jag läste att 

• Jesaja, 
• 5 Mosebok 
• och Psaltaren 

är de GT-böcker som det refereras mest till både i Dödahavsrullarna och i Nya testamentet. Sannolikt var därför dessa tre böcker extra populära på Jesus tid bland judarna. Läser vi Jesus undervisning, ser vi också att Jesaja har gjort intryck på honom. Som judisk pojke memorerade han sannolikt delar av Jesaja, och mediterade över situationen som Jesaja skrev om. 

Därför är det intressant att se hur Jesus använder samma språkbruk för att beskriva sin samtid, som Jesaja gjorde: jämförelsen med Sodom och Gomorra (även Jeremia jämför med dessa båda syndiga städer).